Eftersom jag och Trix är lite mer urflippade och vulgära än de flesta andra bloggare som håller på med dessa listor blev denna fråga utbytt med något annat tråkigt som skulle stått här egentligen, typ vad man hade på sig idag, vilket kaffe man helst dricket och sådant annat bögigt, sånthär är ju fan så mycket roligare...

En ung liten pojk vid namn Andreas "Svinto" Petersson tog min oskuld. Jag var typ 13 tror jag och vi hade varit tillsammans ett par månader då det hände. Det kändes rätt på alla sätt, och det är jag jävligt glad för idag. Visst var jag kanske lite ung, och fattade inte grejen. Men till skillnad från många andra är jag jävligt nöjd med att det var någon jag "älskade" och var tillsammans med, och absolut ingenting jag ångrar. Själva sexet var väl dock inget att skryta om. Det var till större delen 4 timmar evigt missionären juck och jag kunde verkligen inte förstå vad folk tyckte var så jävla grymt och skönt. Det gjorde mest ont efteråt, förmodligen bara av torka och irritation, men jag ångrar som sagt inget. Han var en duktig brottare på den tiden, väldigt välbygd för att vara så ung. Tror han är anledningen till att jag älskar muskliga mans-tuttar idag. Hans var nästan större än mina på den tiden och jag han sedan dess haft en liten förkärlek för stora, fasta välträndade tuttar. Vi håller kontakten än, och jag kan inte sluta nämna jag är jävligt glad han var min första...

Svår fråga. Jag skulle helst av allt vilja korsa Dregen och Nikki Sixx, men de är för olikt lika för att det skulle bli något bra tror jag. Mest är jag nog lite kär i Dregen tror jag, han har en charm jag älskar högt och han är precis lagom lång (kort). Sexig som få - namnam! Nikki e ju ifs äckligt perfekt jävla snygg med. Han har lixom allt så att säga... Kort och gott så skall drömmannen ha lagom långt svart hår, en massa kajal, tatueringar, gärna piercingar. Klä sig och bete sig som en jväla rockstjärna, men egentligen vara supermys. Mhmm, honom vill jag ha till varje pris. Dock har jag en tendens till att i sjävla verket hitta motsatsen, tyvärr.

Här skall vi då klämma in vad vi tycker om att dricka. Gissa vad jag lever för då? Mmmm, Jack Daniels. Han är bra på alla sätt som finns, och det bästa av allt - han är jävligt god! Bäst med lite cola, eller Dave special. Dave tvingade en gång i mig Jack som han blandat ut med äppeljuice, såg förjävligt ut, luktade förjävligt men är fruktansvärt jävla gott! Alla borde fan testa det! Bäst är Jack dock när han avnjuts med min söta vän Bob (Bobby Jack som jag döpt om honom till (Trummis i Monster Magnet och Atomic Bitchwax bla.)) någonstans backstage eller i deras turnébuss! Jack och Bob är allt som behövs för en lyckad kväll! ♥

Efter som detta blivit så efter så har jag inte så stor koll på när denna dagen jag skulle skriva om var. Vet att det var någon helgdag iaf, och eftersom min fredag inte var vidare intressant så tar jag lördagen ist, det hände helt enkelt lite mer då :)

Klockan 8 gick min buss hem till Göteborg igen, buss är tråkigt, men förbaskat skönt att sova på. Skönt utvilad väl hemma i Göteborg tog jag mig hem för att göra mig iordning inför kvällen. Jag skulle möta upp J och åka på förfest, men eftersom han är musiker skulle han självklart strula till det. Han hade fått massa idéer så han åkte till studion för att spela in dom innan han glömde bort dom. Han var ifs tillräckligt snäll för att bjuda dit mig så jag kunde döda Piraten med honom lite iaf innan det var dags att röra sig mot stan. Jag blev ganska packad då jag försökte bedöva min hörsel med sprit, metal är ju inte min grej...

När Piraten var död och vi insåg vad klockan var så fixade hans snälla vän en taxi så vi kom iväg till Sticky snabbt. Vi kom dock försent ändå för att missa fria inträdet, men J var snäll och pröjsade in mig iaf. Sen bjöd han på öl med, han är ganska snäll när han vill. Jag träffade söta människor överallt hela kvällen, och jag tror Siphon Fuel lyckades leverera, jag var aldeles för full för att riktigt förstå vad jag lyssnade på. Plus att jag pratade med J lite för mkt för att lyssna ordentligt tror jag. Baby Jane missade jag dock helt och hållet, satt i baren och var aldeles för upptagen med annat och andra. J försvann iväg på toa en sväng, och när han kom tillbaka sa han att han hade träffat en vän i andra baren så följde med honom dit. Hans vän han drog med mig till var Martin Sandvik, HCSS's basist. Jag vet inte riktigt hur såntdära fungerar, hur i helvete skall man bete sig när man träffar någon som honom genom en gemensam vän?! Han spelar i mitt absoluta no.1 band så vill ju bara skrika och hoppa på honom, men så får man inte göra det för man vill inte skämma ut sin vän. Jag tror jag hantera det ganska bra i slutänden iaf, han var en gentleman och otroligt trevlig trots att han skapade pinsamma och obekväma samtalämnen. Martin var där med deras merch-kille som bjöd på massa öl och shottar - sen var jag totalt ur leken.

På väg från Sticky åkte vi hem genom stan och träffade min lillasyster lite, och efter det till J's replokal för att sova. En otroligt bra plats att sova på om jag får säga det själv! Totalt mörker och tystnad, hur skönt som helst. Dock skulle ju J leka Karate Kid i vanlig ordning när han sov så vaknade med massa blåmärken. Tur jag var så jävla full så jag inte vaknade av det iaf. Jag hade en fantastiskt bra lördag iaf ♥

Sover! Det blev ett jävligt tråkigt svar, men jävlar vad jag älskar att sova! Jag gör fan inget intressant dagligen så vet inte hur fan man gör detta intressant. Håller lite med Trix då och frågar mig själv "hur fan vi tänkte när vi satte ihop dessa frågorna"?! Annars bloggar jag dagligen, och jag håller konstant stenkoll på internet för att inte missa något. Jag kan ju kalla det jobb, men jag har ett aldeles för grymt jobb för att vilja kalla det jobb :)

Den var ganska mysig om jag minns den rätt. Jag gick i en 1-3:a mina första år på lågstadiet, och när jag själv gick i ettan så hade jag en liten "crush" på en kille som gick i samma klass, fast som var två år äldre - Robin Bartholdsson. En kväll på fritids så var det några tjejer i hans årskull som slet in mig i kuddrummet och jag tyckte de var ganska elaka. En stund senare slängde de även in Robin och skrek på oss att bli tillsammans för att vi var kära i varandra. Vi pratade en liten stund och sedan hände det, första kyssen. Vi var tillsammans tills jag flyttade ifrån Majorna två år senare, gjorde aldrig egentligen slut heller. Fast hur jävla mycket är man tillsammans egentligen när man är 7-8 år?! Älskade känslan att vara tillsammans med honom dock, jag blev genast jävligt cool bland alla på lågstadiet eftersom jag hade en "så mycket äldre" pojkvän.

Det finns ju onekligen ett band som är lite bättre än alla andra, något som funnits med sedan dag ett och alltid har tagit största platsen i mitt hjärta - Hardcore Superstar. Dom är inte bara det band jag lyssnar på mest och tycker bäst om, de är även anledningen till att jag är där jag är idag och lever mig in i rock över huvud taget.

Året var 1999, och jag var hade fortfarande inte fyllt 11 år då min kusin en dag släpade med mig till Liseberg för att gå på en konsert för första gången. Jag hade aldrig hört HCSS någon gång tidigare i mitt liv och jag tyckte inte om rock över huvud taget. Men den dagen förändrades allt. Inte långt därefter fick jag en skiva av min dåvarande pojkvän, det var deras "Bad Sneakers and a Piña Colada" och sedan dess var jag inte bara kär, utan har älskat detta band över allt annat. Skall jag vara helt ärlig så tröttnade jag lite på dom efter "No Regrets" plattan, och tyckte personligen det gick utför. Aldeles för mkt radiomusik och kändes som mer metal kom in i bilden och det skitiga sound jag älskat försvann lite mer och mer för varje platta som kom. Men nu i November då de släppte "Split Your Lip" kom de tillbaka med ett slag i ansiktet. De får gärna bli hur mycket mainstream de vill för ifs, för de kommer alltid ta största platsen i mitt hjärta!

Lyssnar ju även på lite annat ibland, orkar inte tänka igenom så drar upp vad som finns i min iPod just nu lite lätt; Adept, Aerosmith, Andrew WK, Babylon Bombs, Backyard Babies, Bad English, Bai Bang, Billy Idol, Billy Tallent, Blink 182, Bowling For Soup, Bret Michaels, Buckcherry, Cinderella, Crash Dïet, Danko Jones, Def Leppard, Dilana, Dirty Dollars, Dirty Penny, Electric Boys, Fall Out Boy, Faster Pussycat, Gemini Five, Good Charlotte, Guns n' Roses, Hanoi Rocks, Innocent Rosie, Kiss, Lillasyster, Mama Kin, Maximum The Hormone, Mötley Crüe, Nasty Idols, Nickelback, Nomy, One Republic, Pink, Papa Roach, Poison, Pretty Boy Floyd, Pretty Wild, Rev Theory, Rise Against, Rock n' Roll Allstars, Rockstar Supernova, Royal Republic, Sabaton, Sex Slaves, Siphon Fuel, Sixx AM, Skid Row, Social Distortion, Star*Rats, Steel Panther, Sum 41, Swedish Erotica, The 69 Eyes, The Hellacopters, The Offspring, The Pretty Reckless, Theory Of A Deadman, Vains Of Jenna, Vanity BLVD, Wig Wam.

Dag 8 – Ett ögonblick.

I fruktansvärd stress så tar jag mig igenom gårdagens tragiska och sänkta dag med alkohol idag. Får se hur fan det slutar, tidigt tåg till Stockholm imårn. Jag kan inte komma på något ögonblick just nu som jag vill skriva speciellt om. Hade planerat en jävligt bra, men efter vad som hände igår har jag ingen ork eller lust att skriva om det, alls. Därför skriver jag om just detta ögonblicket. Jag skall om 15 min möta upp J och åka upp till Meduza för lite förkrök innan det blir Rockbaren, som alla andra måndagar! Jag gillar detta ögonblicket, jag har faktiskt längtat ganska länge efter det, och jag mår bra just nu. Tackar som fan till min vän Jack D. som alltid finns för mig när jag behöver honom ♥

Förstår om ingen annan än Trix förstår sig på detta inlägg. Hon är den enda som förstår mig när jag är full, eller som vet alla hemligheter jag inte vill skriva om här. Nu skyller jag på alkoholen och tackar till Trix för att hon är världens bästa. Jag tycker inte om dig längre, jag älskar dig!

Här är väl en plats jag skulle skriva in mormor och morfar och berätta om hur mycket jag älskar och ser upp till dom, men det känns ju ganska självklart på något vis ändå. Plus att jag har haft väldigt svårt att inse de bägge är borta, tror jag sparar på det tills vi sprider dom... Då kanske jag lyckas säga farväl på riktigt.

Jag tänkte ist välja en person som betydde jävligt mycket för mig, Junior Kumlin. Vi träffades en kväll i Torslanda. Det var Lolle som hade hittat denna lilla sparv och jag fick tyckte för denna lilla tillbakadragna lite halvbryga söta pojk väldigt snabbt. Vi började umgås ganska flitigt ett tag och det blev till en vana att varje fredag då jag kom hem från skolan (bodde ju på internat denna tid) så kom han och mötte upp mig på centralen, och vi satt ofta i nästan en timme kvar på centralen och bara myste för vi ville inte resa oss. Han bodde hemma hos sin kusin, och varje gång vi åkte dit gick vi alltid förbi ICA och köpte upp massa cola och vitlöksbröd. Det var i stort sett det enda vi levde på under våra helger.

Jag har ett väldigt starkt minne från en kväll då saker gick snett. Han hade blivit påhoppad av ca 10 små blatteungar som hade ställt sig och hoppat på hans skalle. När jag satt och väntade på att hans kusin skulle komma och hämta upp oss till akuten låg han i mitt knä och låg och somnade av och till av diverse skador. Ibland slutade han andas, ibland i upp till över en minut åt gången. Jag var så jävla rädd så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Men jag minns då att jag sa till honom någon gång då han var "vaken" att om du försvinner ifrån mig kommer jag att dö själv. Han skakade på huvudet och sa att jag var starkare än så, att jag var starkare än honom. Det var då jag förklarade att om han någon gång skulle försvinna från mig och denna planet så skulle jag aldrig kunna leva vidare utan att känna mig halvdöd. Han betydde allt för mig länge, vi var bästa vänner men ändå så mycket mer.

Efter ca 5 månader ihop så hände vissa saker som gjorde att han inte kunde bo kvar hos sin kusin här i Göteborg, så han flyttade hem till sina föräldrar i Stockholm. Något dog lite då, det var svårt att hålla kontakten på samma sätt. Men bara något år efter det flyttade jag själv upp till Stockholm och vi återfick kontakten igen. Han hade visserligen en flickvän då, men det gjorde inte mig något. Första gången jag fick se honom på ca ett år gjorde mig så otroligt glad, att han fanns där igen liksom. Grejen med Junior var den att vilket humör man än var på, arg, förbannad, ledsen, så fick han alltid allt att bli bra. Jag var alltid svag för den människan, han hade ett sådant otroligt leende och med tanke på hur han alltid lyste upp och log när jag träffade honom fick mig att alltid älska närvaron av honom. Han hade det vackraste och snällaste ansiktet jag någonsin sett. Allt han älskade i sitt liv såg man så tydligt, han visste precis hur man skulle visa sin omtanke och kärlek till folk.

Vi hade ett jobbigt bråk, jag vill inte gå in på vad det handlade om, men varje dag i en vecka mådde jag rent utav skit. Jag klarade inte av att bråka med honom, han var ju min klippa i regnet. Jag tänkte flera gånger ringa och be om ursäkt, berätta hur mycket jag älskade honom, men jag var för feg. Jag förstod inte riktigt varför jag skulle ringa för mitt stora ego insåg inte varför det var min uppgift då det var han som varit dum. Efter ca 2 veckor dock så ringde han. Innan detta bråk bröt ut hade jag lånat en tröja av honom, och det hade väl blivit en del av bråket, trots att det inte alls hade med saken att göra. Vi var väl för stolta bägge två för att inse vad som var fel och fick allt att handla om en jävla tröja i slutänden. Hur som helst så ringde han, han bad om ursäkt. Bad mig behålla hans tröja för han ville jag skulle ha den. Sen sa han att han älskade mig, han var tacksam för jag varit en del av hans liv och han saknade hur nära vi var i Göteborg. Jag höll med honom till fullo, men det var ju svårt att behålla samma kontakt när vi hade nya respektive, men jag sa jag älskade honom ändå, och alltid skulle göra det. Har alltid gjort det och jag var super ledsen över bråket. Jag minns vi bägge sa att vi älskade varandra innan vi väl la på.

Jag var superglad för vi hade löst allt, det kändes som att hela Mount Everest hade lyfts från mina axlar. Men jag hade mycket som hände runt mig, mitt egna "nya" kärleksliv var en ständig kamp så la all energi på det kommande veckor. Ca 3 veckor efter det senaste samtalet vi hade skrev en vän till mig på msn. Hennes syster var gift med Juniors bror eller något. Hon frågade om allt var okej med mig, frågade om jag mådde bra under omständigheterna. Jag fattade ingenting och sa att allt var väl bra?! Lite strul med N men inget som är ovanligt... Då slog det henne, och nästa sak hon skrev var något i stil med "Oj, säg inte att du inte hört om Junior?!". Jag förstod absolut ingenting, men visste han var en expert på att hamna i bråk och dumma situationer så antog det var det gamla vanliga... Hon ringde upp mig och frågade om jag inte visste vad som hänt, och jag fattade fortfarande absolut inget. Jag skrattade till lite och frågade vad han hade hamnat i för trubbel denna gången. Då hörde jag hur hon förändrades på rösten, och hon bad mig sätta mig ner. Jag förstod absolut ingenting, och hon förklarade att hon var skitledsen att hon var den som fick berätta allt för mig, hon trode jag visste för det var typ 10 dagar sedan allt hände. Jag var så jävla nervös så jag skrek på henne och frågade vad hon höll på med, vad hade hänt?!

Då släppte hon bomben, Junior hade tagit sitt eget liv. Jag tappade all kontroll från verkligheten och brast ut i ett hysteriskt sammanbrott och skrek åt henne att ta tillbaka allt, säga att hon drog ett dåligt skämt eller något. Det sa hon aldrig, hon försökte trösta så mycket hon kunde genom telefonen men jag kunde inte höra något längre. Jag satt i en hög på golvet och tappade telefon, jag tror aldrig jag gråtit så mycket i hela mitt liv. Lyckligtvis dejtade min fd. bästa vän en kille jag bodde ihop med så hon fanns där och hörde mitt hysteriska skrik och kom ner. Jag har aldrig någonsin känt mig så liten och hopplös, som att hela jävla världen springer över dig. Jag kan utan tvekan säga att det var den värsta dagen i hela mitt liv, och jag hoppas jag slipper uppleva den känslan igen. Jag gråter än idag varje dag då jag tänker på honom, och jag tänker aldrig sluta med det. Jag tänker av hänsyn till familjen inte berätta hur det hände och varför då de inte vill ha det sagt, men jag har många gånger drömt om att ha sett honom, död. Det är en tanke jag inte kan tänka, det dyker bara upp i mina drömmar. I mina tankar dyker hans leende upp, jag saknar det varenda dag, det kunde få vilken mörk vinter natt som helst att lysa upp som en varm sommardag.

Han tyckte vi skulle ha en låt en gång i tiden. Han valde själv "Saga - Snow Fell", för att han tyckte om mig så mycket så han ville ha en låt med Saga. Och eftersom vi träffades mitt i vintern och första gången vi kysstes var utomhus när det snöade så tyckte han det var det mest passande som fanns. Då och då sätter jag på den och den kan aldrig hålla mina tårar tillbaka. Det är en av de absolut vackraste låtar jag vet, men jag ser den inte som förstörd för jag börjar gråta okontrollerat när jag hör den, jag ser den som ett tecken på hur mycket jag verkligen älskade honom. Jag är så paranoid och saknar honom så mycket så än idag om jag ser någon lång smal rakad med hans kroppshållning så tror jag att det är han. Jag har sedan hans bortgång tom. gått fram till två personer jag sett bakifrån, tagit tag i deras arm och sagt "Junior?!". De vänder sig om och ser förvånade ut, men de förstår inte. Jag antar att jag på något vis önskar att det är han, att allt bara är ett dåligt dumt skämt och han ligger och gömmer sig någonstans.

Saga - Snow Fell ♥

Shit, det var fan en dunder bra katastrof! Jag berättade för alla att jag skulle sitta på Rockbaren hela kvällen, ett par kom och sa grattis, men Trix var den enda som kom och firade med mig. Vi var ju där tidigt, redan vid 6, och båda hade krökat lite innan så vi drog igång direkt på Rockbaren. Shottar och öl flög upp och ner till höger och vänster. Vi beslutade att gå över till donken ett tag för få lite mat i magen och kanske bli lite nyktra, det gick åt helvete. Slutade med att Trix låg på golvet med min Happy Meal på huvudet, och senare låg vi båda på donkens toalett golv och asgarvade samtidigt som vi skrek "King of Buttsex" (till en hemlig man i telefon) så min syster hörde oss utanför typ 5 meter bort. Ändå gick vi tillbaka till Rockbaren. Mattias var snäll som släppte in oss 3 ggr när vi blivit utslängda (Trix blev utslängd två gånger och jag en), men vi beslutade oss ändå att åka hem då vi spytt typ 2-3 gånger var på diverse ställen där inne. Jag hade här då tydligen även suttit under baren, och när en snäll tjej försökte hjälpa mig upp så sa jag till henne att lämna mig ifred för att "jag gömde mig där så ingen kunde se hur full jag var och slänga ut mig, igen"... På vägen hem spydde vi lite mer på spårvagnen, Trix var duktig, hon spydde i papperskorgen! När vi äntligen kommit i säng ringde min telefon, det var någon kille jag hade mött på Rockbaren och lovat han fick komma om han tog med en pojk till min Trix. Jag hade ingen jävla aning om alls vem detta var, men antog han var snygg eftersom jag gett honom mitt nr. Hur resten av kvällen gick till och slutade tycker jag får stanna mellan mig och Trix. Men det var nog absolut bland den bästa kvällen jag haft i hela mitt liv!

♥ - Jag har råkat bli utsatt för ett extremt pinsamt beroende - Farmerama. Tur jag har Tottie vid min sida så jag slipper skämmas själv (fast det var jag som lurade i henne det).

♥ - Det absolut bästa sexminnet jag har är från en soffa längst bak i en turnébuss med någon som egentligen inte faller mig i smaken. Ryktet sa han var awsome, och det stämde som fan. Jävla backstage hora man är va (jag vet alla kommer älska denna snackisen).

♥ - Jag älskar killar med svart hår och kajal (á la Dregen - nom nom), men på fyllan tar någon liten ful jävel tag i mig och intalar mig till att det är killar med långa dreads och helst diverse oatraktiva piercingar som jag vill hoppa i säng med. Vet inte riktgigt varför, men känslan dagen efter är aldrig bra då jag inser att det verkligen bara är på fyllan det stämmer.

♥ - Jag tycker det är skitsvårt att somna utan Frantz Jaeger! Han är en ca 80 cm hög nallebjörn jag snodde från min lillasyster för ca 5 år sedan, och sedan dess har jag haft problem med att sova varje natt han inte är med (ibland duger en vanlig kille ist för Frantz).

♥ - Jag älskar manliga bröst! Inte sånadära gubb-tuttar eller hängiga, men fina fyrkantiga muskeltuttar - i love them! Dom är superhärliga att klämma på, förjävla snygga att se på och jag blir alltid lite extra småkåt när jag ser ett par på en naken man brevid mig!

Åhh, det finns så mycket jag vill säga, få saker jag egentligen får säga. Men till en början Så ser jag just nu jävligt mkt fram emot Sweden Rock, och självklart alla andra festivaler med. Men detta året tror jag Sweden Rock kommer bli något fantastiskt med jobbet och det... Sen längtar jag som fan efter att kicka igång med Crank It Up på riktigt, något jag sett fram emot väldigt länge nu. Sen är det bara 5 dagar kvar nu tills jag är i Stockholm igen, har saknat alla där så jag längtar som fan till att få träffa alla igen :) Just nu längtar jag lite efter J med, fast jag är lite bajsig på honom, fast bara lite. Snart är han hemma iaf.