Lite halvbra morgon sådär... Mamma var ute ur huset på morgonen, visade sig hon var hos mormor igen och det är mycket sämre igen... Jag har jättemycket beslutsångest över om jag vill dit en sista sväng eller inte. Hon är så dement så hon alltid tittar så förskräckt på mig, som om jag vore från andra sidan och hon aldrig sett mig i hela sitt liv. Det är jobbigt att se henne titta på en med den blicken, men man vill ju ändå få säga hejdå, något jag aldrig fick göra med morfar. Han ville ifs inte jag skulle komma in, han ville jag skulle minnas honom som stark och frisk. Jag tror jag vill göra samma för mormor. Jag vill inte minnas henne som en liten tant som sittar på främlingen med förskräckelse, jag minns henne hellre med kärleken hon gav så starkt innan hon blev dålig, innan morfar gick bort. Beslutångest till max. Jag skall till Jimmy sen iaf och försvinna in i dimman med min MJ, tack för att du finns och är bäst ♥